Vad inbillade jag mig?
Var "bortbjuden" lr om jag hade bjutit in mig själv kanske idag. Pratades vid på förmiddagen o bestämde att vi skulle ses vid 15. Så mina barn hann hem från skolan o kunde följa med o leka. Mina är födda -97 o -99. H.K´s -98 o-00 lr möjligen -01.
Första kom innanför dörren, försökte lite fint förklara att vi skulle åka bort. NEJ! Blev svaret, jag åker ingenstans.OK, slipp då.
Madde kom strax efter o brukar alltid ställa frågan, vad ska vi göra idag? Då hon alltid vill ha en aktivitet.
Men idag blev det tvär NEJ! VILL INTE!
Sedan lyckades hon lägga beslag på mina bilnycklar.
Vad gör man? Jag gav upp. Lade mig i sängen o meddelade att jag inte skulle komma.
Madde passar då på att tala om för lillebror att hon vet var vi gömt godiset.
Han försöket få henne att tala om det. Hon låser in sig. Han ta sitt trägevär o bankar på dörren som i o f s redan var kass, då någon tidgare försökt sig på att gå genom den låst.
Linus kommer in till mig o är vansinnig på Madde. Drar geväret två gånger i garderobsdörren innan jag i hinner få tag på honom. Suck, ge mig mina bilnycklar för jag orkar inte med detta.
In med ungen på rummet o nu är jag arg. Kan någon förstå varför jag tycker det är meingslöst att renovera just nu?
Vad jag gjorde gick o hämtade godiskassarna från Ullared o gav honom o sa ÄT! ALLTIHOP! Tills du kräks, det ska vara slut idag. Då lär han få kämpa på bra. Hade väl tänkt att det ska räcka till JUL i allafall.
Min lugna fina eftermiddag. Hur kunde jag vara så dum o tro på detta?
Nu tog Madde godiset från Linus.
O jag bar tillbaka, ännu argare.
Hon ska faan inget ha. Hon startade ju alltihop. Mitt huvud dunkar o jag vill inte vara här mer.
Kan jag åka nu?
Jag gör allt för dessa barn o detta får jag tilllbaka.Jag orkar inte mer!!!!
Ge mig en lägenhet o möjligtvis varannan helg med dem.
Hur kan man bara orka bråka så pass?
De fick ju vara hemma. Det hade varit helt ok att bara säga, nej vi vill inte åka. Om de sedan hade varit något så när smarta hade de smugit in o tagit varsinn godisbit. Sedan hade allt varit bra. Istället vänder man upp o ner på en hel värld. Vad är problemet?
Om jag ska göra något så ska det vara på förmiddagarna helt enkelt. Utan barn. Nu ska de få vara hemma, jämt. Inte en grej till ställer jag upp på. Bio o simhall my ass, glöm det!
Åker inte utanför kommungränsen med dessa två!
Första kom innanför dörren, försökte lite fint förklara att vi skulle åka bort. NEJ! Blev svaret, jag åker ingenstans.OK, slipp då.
Madde kom strax efter o brukar alltid ställa frågan, vad ska vi göra idag? Då hon alltid vill ha en aktivitet.
Men idag blev det tvär NEJ! VILL INTE!
Sedan lyckades hon lägga beslag på mina bilnycklar.
Vad gör man? Jag gav upp. Lade mig i sängen o meddelade att jag inte skulle komma.
Madde passar då på att tala om för lillebror att hon vet var vi gömt godiset.
Han försöket få henne att tala om det. Hon låser in sig. Han ta sitt trägevär o bankar på dörren som i o f s redan var kass, då någon tidgare försökt sig på att gå genom den låst.
Linus kommer in till mig o är vansinnig på Madde. Drar geväret två gånger i garderobsdörren innan jag i hinner få tag på honom. Suck, ge mig mina bilnycklar för jag orkar inte med detta.
In med ungen på rummet o nu är jag arg. Kan någon förstå varför jag tycker det är meingslöst att renovera just nu?
Vad jag gjorde gick o hämtade godiskassarna från Ullared o gav honom o sa ÄT! ALLTIHOP! Tills du kräks, det ska vara slut idag. Då lär han få kämpa på bra. Hade väl tänkt att det ska räcka till JUL i allafall.
Min lugna fina eftermiddag. Hur kunde jag vara så dum o tro på detta?
Nu tog Madde godiset från Linus.
O jag bar tillbaka, ännu argare.
Hon ska faan inget ha. Hon startade ju alltihop. Mitt huvud dunkar o jag vill inte vara här mer.
Kan jag åka nu?
Jag gör allt för dessa barn o detta får jag tilllbaka.Jag orkar inte mer!!!!
Ge mig en lägenhet o möjligtvis varannan helg med dem.
Hur kan man bara orka bråka så pass?
De fick ju vara hemma. Det hade varit helt ok att bara säga, nej vi vill inte åka. Om de sedan hade varit något så när smarta hade de smugit in o tagit varsinn godisbit. Sedan hade allt varit bra. Istället vänder man upp o ner på en hel värld. Vad är problemet?
Om jag ska göra något så ska det vara på förmiddagarna helt enkelt. Utan barn. Nu ska de få vara hemma, jämt. Inte en grej till ställer jag upp på. Bio o simhall my ass, glöm det!
Åker inte utanför kommungränsen med dessa två!
Kommentarer
Postat av: Lisa
Åh vad det är skönt med utflugna barn!
Postat av: therese
Du kan inte allvarligt mena att du inte skulle vilja ha barnen mer än varannan helg.Hur kan du säja så,tänk om det skulle hända dina barn något,va du skulle ångra dig över allt du sagt skrivit om barnen.Barnen är ju det värde fullaste och underbaraste vi kan ha.Jag har haft det jobbigt med barnen med men jag skulle alldrig vilja va utan dom.
Trackback
