Line73

Kom strax innan D.A till my, så jag behövde inte vänta så länge. Ner till N, växlade upp till Verkstaden med Y1an. Gick in på gamla jobbet en sväng.
Första jag stötte på var han som på den tiden jag var anställd var personalansvarig, nu mera KY-ansvarig.
Vet inte om det var jag eller den som släppte in mig som sa, här kommer en som vill ha jobb.
- Jag vet ju att ni anställningsstopp, det är lugnt, säger jag.
- Ja, så är det. Men jag ska se vad jag kan göra. Jag ska prata med dem högre upp. Säger han då.
- Alltså, jag har jobba, jag vill inget ha. Det är lugnt. Säger jag igen o ler. Hoppas han ska förstå att det är på skoj.
Han fortsätter med att berätta, att han har mina paper kvar o ska se vad han kan göra.
Visst velar jag o vill ha det gamla tillbaka, men bara till viss del. Vet att detta inte går, så därför, nej jag ska ge det nya ett par chanser till.
Får sedan höra på omvägar ett par timmar senare. Var du på jobbet o frågade om jobb?
Äh, jag skojade. Det var inte på allvar. Var det ingen som förstod det?
Ska jag nu behöva ringa o säga att jag inget jobb vill ha?