Psykologi

Hur det gick hos tandläkaren?
Inte alls skulle jag vilja säja.

Kom dit precis på minuten vi skulle vara där o slog oss ner.

Väntade o väntade i 20 min, innan sköterskan kom o sa att de var sena. Oki, lugnt tänkte jag. Har ingen tid att passa som tur é.
Men gissar att L´s tankar började snurra redan där.
Kom in o han tog plats i stolen. Idag ska vi laga- kläckte de då. Just ja, jag hade inte direkt förberett honom på detta för då hade jag aldrig fått in honom i bilen ens. Nu fick jag med honom. Passade på att ta med kompisen oxå som stöd. Tänkte att han inte vågar bråka lika mycket med mig då.
Så till tandläkaren igen då.

-Vill du ha bedövning?
L har aldrig lagat förut, så hur ska han veta det?
Vi testar utan så får vi se hur det går...
Jaha, det gör ont. Oj då!

HALLÅ!!! Det kunde jag talat om innan!!!!

Ja men då tar vi bedövning då.

När det sedan är klart o sprutan gör som bekant dj..ligt ont oxå, så blir man konstig i munnen. Tungan domnar osv.
Då tror man att denna 9-åring ska öppna munnen igen o låta dem borra. Som alldeles nyss gjorde ont.

Operation övertalning börjar.
Under hela tiden sitter jag tyst o läser en tidning. Tänkte att jag inte skulle lägga mig i. Utan att de skulle få lösa detta själva.
Efter ca 20 min utan att lyckas vänder de sig till mig o undrar hur jag tycker vi ska göra???
Ja,säg det.
Om ni nu har talat om för L att om han inte öppnar munnen då kan ni inget göra. Tror ni då att han tänker öppna alls???
I detta läge ser jag bara rött!!
Jag tycker att ni från början skulle visat vem som bestämmer. O helt enkelt beordrat ungen att öppna munnen, ni mjäkar ju för mycket. Jag vet det är hårt o antagligen grunden till mångas tandläkarskräck. Men herregud, ska vi laga tänderna eller inte?

De går ut o tar en annan patient mellan o kommer tillbaka. Samma visa igen.
Men allvarligt. Tror de att jag tänker gå hem o återkomma o passa en ny tid o få ungen in i bilen en gång till.
Jaja, det fick bli så.
Bad om remiss istället, samma visa som med Madde.
Jag tror inte på lirkandet i detta läge, utan visa vem som bestämmer.
Att gå ut från tandläkaren utan att ha lagat ser jag ju som L´s seger. Så vill inte ja ha det att barnen kan vinna på att bete sig dumt.

Vad gör man?
Hur gör andra?
Bara mina barn som har så här bestämda åsikter?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0